.

Midsommarafton 2006- sista gången med farmor
1. Jag och farmor i solstolarna
2. Farmor skrattar gott
3. Farmor skålar med mig

Saknar dig väldigt mycket farmor, och denna kväll har jag aldrig sett dig så glad och hjärtlig. Det var nästan som om du visste att det var sista gången. Farmor var den andra hälften i mitt liv, och när hon försvann, försvann en stor del av mitt hjärta med henne. Det har inte läkt än, och kommer aldrig att göra det. Fast jag hoppas att du ska veta, farmor att du är saknad och att jag älskar dig. ♥


Strängöarna 2007

1. Mamma och pappa i båten
2. Jag
3. Victor åker badring
4. Jag ska hoppa i vattnet
5. Victor var dock modigare

Strängöarna 2007, var nog den sista gången vi kändes som en riktig familj. Saknar den tiden, och jag hoppas den känslan kommer tillbaka någon gång. ♥


Lovisa 18 år

1. Jennifer, jag och Lovisa baka kladdkaka
2. Lovisa får sina presenter
3. Vi tre
4. Jag dör av skratt
5. Lovisa sötgumman

Det är med er jag mår som bäst. Ni förgyller verkligen min vardag och jag hoppas att vi alltid håller kontakten. Dessa bilder var de enda jag kunde visa från denna kväll, för som ni två vet, så var de andra inte speciellt smickrande. Men jag var tvungen att visa några, för jag blir så glad i ert sällskap! ♥


Malte på besök 2007

1. Malte själv
2. Jag och Malte

Denna sötunge får mig att skina upp. Han är ett riktigt energiknippe som alltid får en skratta. Att vara fadder (gudmor) till denna lilla söta pojke, är en av de viktigaste uppgifterna i mitt liv. Jag är så stolt över denna lilla grabb och önskar han all lycka i livet och att vi alltid kommer ha kontakt, oavsett avståndet. ♥

Segeltur 2008

1. Jag och Victor burkar
2. Jag
3. Victor hoppar, jag kollar på
4. Victor badar, jag doppar nederdelen
5. Mamma om natten, med fullmånen i bakgrunden

När jag är ute med båten så är jag som lyckligast. Det är då jag känner mig som en hel person. Att bada, segla och umgås med familjen är en av de bättre sakerna i livet. Då verkar livet så okomplicerat, och jag hoppas dom dagarna kunde fortsätta och inte låta den kalla verkligeheten hinna ikapp mig.

/ ElinaAnnaErikaEvensson