belive it or not, most of us hate admitting fear

Vaknade runt halv 11 tror jag klockan var. Var snortrött fortfarande. Men väckte Daniel och surrade med han ett tag, då hans mamma kommer in, med ett handduk över ögat.
- Jag har petat mig i ögat, och kanske måste åka till sjukhuset, säger hon.
Hon går och lägger sig och efter lite om och men, så klockan kvart över elva, är vi påväg till akuten. Kom dit fick sitta och vänta en stund innan vi fick komma in. Men det hade säkert gått betydligt segare om hon inte hade blivit illamående och snurrig. Efter en och en halv timme så kom läkaren och undersökte ögat Sprutade in lite bedövning och kikade. Hon hade skadat hornhinnan, så hon var tvungen att ha en ögonlapp över och sedan så smörja en salva i ögat var 6:e timme. När vi var påväg hem, så kunde hon inte öppna sitt friska öga heller. Det gjorde så ont att anstränga det ögat, så hon blev som helt blind. När vi skulle åka bussen så fick vi leda henne och betala för na. I stan så mötte vi Caroline så när vi klev av fick vi hjälp att ledsaga henne hem. Efter det så var det ju tänkt att vi skulle göra påskmiddag, men eftersom hon inte såg något, så var det Daniel och jag som gjorde allt. Eller Daniel gjrde det mesta. Efter det så kom Caroline ner och åt en bit innan hon gick hem igen. Maud (Daniels mamma) satt i soffan och kunde inte se på teven, ingenting. Så synd om henne. Runt 10 kom Kim och Caroline ner, de hjälpte till att lägga på salvan och byta plåster. Efter det så gick hon och lade sig. Jag och älskling var vaken till 12 innan vi gikc och lade oss. Eller jag gick och lade mig, han kom några eller någon timmer efter.

/ ElinaAnnaErikaEvensson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0